Som de flesta av er vet så bor det en stor nörd i mig. En nörd som nördat ner sig i det förmodligen nördigaste ämnet här i världen, nämligen Harry Potter. Jag ska inte gå särskilt djupt in på detta ämne eftersom det kan bli lite pinsamt då, men jag kan ju fastställa en sak iallafall: Jag har vetat allt och lite till som finns att veta vad det gäller Harry Potter böckerna. Trots att mina kunskaper blivit lite ringrostiga på senare år så platsar jag ändå in bland de mest patetiska fansen. Dock har jag tagit extremt lång tid på mig att läsa ut den sista boken och inte förrän i förrgår kväll avslutade jag Harry Potter and the deathly hallows. Det var ett sorgligt ögonblick (japp, jag lipade) och det kändes som slutet på en lång vänskap.
För att försöka rädda detta inlägg (och mig) från att bli totalt utskrattad så kan jag ju tillägga någonting fullkomligt normalt som hänt i mitt fullkomligt normala liv: