Jag vill åka bort. Inte roadtrippa. Inte cykelcampa. Inte tågluffa. Inte spontanförvinna-för-en-helg (om detta involverar tält och billig sprit, och det gör det alltid i slutändan, oavsett hur många principer man än har och mycket man än kämpar emot). Jag vill inte hamna i Bratislawa. Glöm allt jag sa i våras. Jag söker inte ens något genuint, så glöm allt jag sagt de senaste 6 åren. Allt som finns för mig nu stavas all inclusive. Jag skäms inte för att säga det. Jag vill ha det där turistlivet på mallorca eller kanarieöarna eller vilket svenskoccuperat ställe som helst. Jag vill ha det så hett. Hej bufféfrukost och vattenjympa. Hejdå travelguide, salmonella och prestationsångest.