Nu är det söndag och hög tid att låta lite ångest få sippra ut. För det är ett faktum att helgerna är för korta och gå alldeles för snabbt i relation till hur två och en halv dag känns mellan måndag och onsdag alternativt tisdag och torsdag. Dessutom har jag ingen att knacka på axeln här hemma och fråga om jag får beklaga mig en stund då magnus är i borran över helgen. Det är helt enkelt bara jag och min att-göra-lista som sitter i sängen och blänger på varann.

 

Och ingenting blir gjort.