Brevid mitt jobb ligger en gymnasieskola. Där bjuds det dagligen på tårar och dramatik, med oss på första parkett. Från skrivbordet kan man följa allvarliga samtal, otrohetshångel, påkomst av otrohetshångel, förhållandens början, förhållandens slut, smygrökning och tappra försök att dölja ensamhet på lunchrasten. Arga gängformationer i ring där smockan hänger i luften. Spritförsäljning från vita skåpbilar. Ofrivillig utejympa, ja allt sådant hemskt.

Men inget slår ljudet av kärlekskval och G- i betyg. "På samma dag!" Då vill jag öppna fönstret och ropa att det inte är någon fara. Att han är dum i huvudet. Att man kan skriva högskoleprovet. Att 17 också går över.