Efter flera veckor med hantverkare i hushållet börjar nu det renoveringsfria livet. Det har knorrats och suckats och petats på verktygshögar med sur uppsyn. Från mitt håll alltså. Hantverkarna dräller mest runt med sina grejer och tar sig massor av friheter. Som att gå in med sina gigantiska clownskor och peta ner snus i min oskyldigaste muminmugg. 

 

I skrivande stund sitter jag på lunchrasten och googlar på invisalign före- och efterbilder i någon sorts självterapeutiskt syfte. Det känns som att jag har världens största och klumpigaste mun när jag har tandställningen inne. När den inte är inne känner jag mig istället som en liten varg med världens vassaste tänder. Även om jag bara ska dricka lite kaffe är det ett listigt rovdjur som stryker runt kaffemaskinen.

 

Som vanligt vid den här tiden på året längar jag till våren och får flyktbeteende. Botaniserar på airbnb, pinterest och bland adlibris snörpigaste kärleksromaner och kan inte bestämma mig om jag vill bli ömsa skinn, boka flygbiljetter eller bli kär. Egentligen vill jag väl bara att något nytt ska hända. Som en snäll liten bro till våren.