2015 har blivit 2016 och jag har inte skrivit här på flera veckor. Vid varje försök att få till några rader har det där tidsglappet manat till ett långt och utförligt inlägg. Men jag är så dålig på att skriva långt. Det längsta jag skrev på Forsbergs var en novell på två sidor om en man som levde i symbios med sina taxar. Då tyckte jag att jag verkligen utmanat mig själv längdmässigt.

 

Jag har bestämt mig för att inleda året med att göra en fungerande och realistisk månadsbudget. Min nuvarande budget är en optimistisk historia sammanfattad i ett worddokument som öppnas ytterst sällan. Det innehåller även en lång lista på saker jag vill köpa och varför. T.ex:

(Ordet "investering" är ytterst användbart om man har slut på anledningar till varför man behöver något.)

och den bästa: Gigantisk taklampa från Brandstationen – livslång investering.

 

På nyår bestämde vi förvisso att årets tema skulle bli "Frestelsens år", en lite mognare variant på föregående "Ungdomens år" som kanske inte infriades praktiskt, men desto mer mentalt. Jag gjorde inget galet (vad jag insett än) eller ansvarslöst (bara några saker). Jag började använda underkjol och nattcreme. Men känslomässigt var jag stundtals lika vinglig som en vilsen tonåring.

 

Om frestelsens år kommer innebära en gigantisk taklampa, nytt jobb, emigrering eller något helt annat vet jag inte än. Men mitt enda nyårslöfte för 2016 är att öva på att skriva längre än två sidor.